Så känner du igen och hanterar misstänkta bluffakturor

Vanliga kännetecken på en bluffaktura

• Du har inte beställt något. Kravet gäller en katalog, en registrering, en annons eller ett "abonnemang" ingen i företaget känner till.
• Avsändaren liknar en myndighet eller ett känt företag. Namn, logotyp eller layout påminner om Bolagsverket, Skatteverket eller en branschorganisation.
• Finstilt text. Någonstans står det att "detta är ett erbjudande" eller "ingen betalningsskyldighet", trots att dokumentet ser ut som en faktura.
• Kort betalningstid och hot. Några dagars förfallotid och varningar om inkasso, påminnelseavgifter eller "rättsliga åtgärder" redan i första utskicket.
• Hänvisning till ett samtal ingen minns. "Enligt överenskommelse per telefon" utan att något skriftligt avtal bifogas.
• Oklara kontaktuppgifter. Bara en boxadress, inget organisationsnummer, eller ett nummer som inte stämmer med företagsnamnet.

Så kontrollerar du avsändaren

1. Leta upp organisationsnumret på fakturan. Saknas det är det i sig en varningssignal.
2. Sök på numret hos Bolagsverket eller Allabolag. Stämmer namn, adress och bolagsform? Är bolaget aktivt?
3. Sök på avsändarens namn tillsammans med ordet "bluffaktura". Återkommande felaktiga krav brukar vara omskrivna av andra företagare och av myndigheter.
4. Fråga internt. Har någon på företaget beställt detta, talat med avsändaren eller fått ett erbjudande? Be den personen om vad som sades.
5. Kontakta avsändaren skriftligt och be om avtalsunderlaget: när, hur och av vem avtalet ingicks. Ring inte tillbaka till numret på fakturan om du är osäker.

Så granskar du fakturan och avtalsunderlaget

• Finns ett skriftligt avtal, en orderbekräftelse eller ett mejl där ni tackat ja? Utan underlag är kravet svagt.
• Stämmer beloppet, perioden och tjänsten med det som faktiskt diskuterats?
• Är den som sägs ha beställt behörig att ingå avtal för företaget?
• Finns en inspelning eller ett "muntligt avtal"? Be att få höra inspelningen och allt som sades före och efter det klippta "ja"-svaret.
• Jämför med ert eget: en seriös leverantör kan alltid visa vad som avtalats och skickar erbjudandet skriftligt innan något faktureras.

Om kravet är felaktigt – gör så här

1. Betala inte. En betalning är svår att få tillbaka och kan tolkas som att du godkänt avtalet.
2. Bestrid skriftligt till avsändaren, helst via e-post: fakturanummer, "jag bestrider kravet" och skälet (till exempel "ingen beställning har gjorts"). Spara ditt mejl och svaret.
3. Bestrid igen om kravet går vidare till ett inkassobolag eller Kronofogden. Ett bestritt krav kan inte drivas in utan domstolsprövning. Hur du invänder hos Kronofogden står i länken nedan.
4. Polisanmäl om fakturan är ett rent bedrägeri. Det går att göra på polisen.se, och anmälan hjälper även andra företag.

Myndighetskällor

Alla länkar är kontrollerade den 22 oktober 2026.

• Polisen – Fakturabedrägeri – Vad som räknas som fakturabedrägeri och hur du gör en polisanmälan.
• Kronofogden – Jag har fått en bluffaktura, vad gör jag? – Myndighetens svar på den vanligaste frågan.
• Kronofogden – Kravet är fel, du vill invända – Så invänder (bestrider) du om ett betalningsföreläggande kommer från Kronofogden.
• Bolagsverket – Bluffakturor – Så skyddar du företaget mot falska fakturor och bluffbrev som ser ut att komma från myndigheter.

Kund hos Tryggval? Så hjälper vi dig

På Bolagskollen AB och Tryggval vill vi bidra till tryggare affärer mellan företag. Får du som kund en misstänkt bluffaktura kan du vända dig till oss:

Tryggare val från början

Det bästa skyddet är att veta vem du gör affärer med innan du säger ja. Företag i Tryggvals katalog har granskats av Bolagskollen AB mot sex kriterier, och vem som helst kan verifiera en certifiering på organisationsnummer. Läs mer om varför ett certifierat företag är ett tryggare val och hur granskningen går till.